Kattastrofen

I Måndags åkte Tony, jag, David, Anna, Connie, Susanne, Emilia och Timmy till äventyrsbadet i Sandviken.
I början var David lite fundersam över vart han hamnat och satt väl mest i mitt knä och rörde sig inte många meter ifrån mig. Connie däremot skuttade runt i vattnet och hade jättekul i den lilla plaskbassängen för dom minsta.
Men när dom drog igång vågmaskinen i den stora bassängen så blev David en smula nyfiken så vi gick ut en bit i vattnet där. Å jäklar vilka vågor det blev!
För varje våg som kom emot oss for David och jag bakåt och höll på att ramla omkull.
Det var värre att stå på den grunda delen än den lite djupare, även om vågorna var högre där.
Sen provade vi att åka i strömmen och man bara följde med och höll nästan inte på att kunna ta sig ur den.
David gillade den kan jag säga. Han skrattade och tjöt "wiiiiiii" hela tiden. Sen provade vi att simma ut i bassängen som fanns utanför också.
Och då blev han en smula fundersam men han tyckte det var lite spännande verkade det som och kastade många blickar däråt senare. Tony stack iväg och gjorde en "Ronja Rövardotter" som han kallade det för.
Han klev ur bassängen och rullade sig snön. Men han ångrade sig för det var skare så han rev sig.

Det blev några gånger till vi åkte i strömmen och guppade runt bland vågorna när vågmaskinen kördes igång.
Och David var så nöjd och glad hela tiden. Han ville inte kliva upp för fem öre.
Efter maten började jag känna mig en smula uppblåst i magen och skippade att bada nåt mer.
Och det blev bara värre och värre.
I bilen på vägen hem satt jag mest och blundade och bad till dom högre makterna att jag skulle klara mig hela vägen hem iallafall.
Jag vet inte hur långt utanför Sandviken vi hunnit men helt plötsligt så kände jag att jag höll på att svimma. 
Jag fick sitta och luta huvet åt sida mot kylväskan till och så fick Tony köra igång fläkten med kalluft hela vägen hem.
Då började det kännas lite bättre iallafall men det blev väldigt kallt i bilen.

Väl hemma blev det en magsjukehistoria som var mindre rolig med fler svimnings anfall så fort att jag reste mig.
Det enda positiva med det hela var att jag inte längre har nån gallblåsa så jag slipper den värsta delen numera.
Tony blev dålig igår morse så nu får vi se om dom andra klarar sig eller om dom också får magsjuka.
Susanne med familj ska ju åka till Åland idag och imorrn så det vore ju lite trist om dom får magsjuka på resan.