Kattastrofen

Imorse när jag vaknade så lyste solen och det verkade vara varmt och skönt ute.
När lillen behagade vakna så åt vi lite frukost, tittade på barnprogram och byggde lite duplo medan jag funderade på vad i all världen vi skulle hitta på att göra idag. Det var ju fint väder så jag ville ju ut.
Jag ringde till mamma och frågade om hon tänkte ut på kolonilotten nånting för isåfall kunde ju David och jag knata ut dit och så kunde han få bada i baljan där ute.
Men nehej, det kunde vi ju inte då för nu hade mamma bestämt sig för att baka bullar och olja in trappen.
Men så tänkte jag att då går vi väl ut på en promenad bara ändå då så vi får lite frisk luft.

Jag började klä på David och gjorde honom klar och skulle till att börja göra mig själv klar när jag tyckte att det plötsligt såg lite mörkt ut. Jag började fundera på om solen hade gömt sig bakom ett moln eller nånting och gick och tittade ut på baksidan men, där var himlen blå och nåt enstaka stackmoln syntes. Så jag gick väl till framsidan och kikade ut och när jag kom ut på glasverandan möttes jag av en möööörk syn... Det var kolsvart ovanför hustaket mitt emot.
Och lagomt när jag sett det hörde jag även ett åskmuller.
Så nej, nån promenad blev det då rakt inte sa jag till David för nu blev det visst åskväder och då tänker jag minsann inte vistas utomhus. Det har jag redan gjort  två gånger och vill inte göra om det igen!
Det blev till att riva ur sladdar till både datorer och annat elektriskt krafs då för det såg ut som att ovädret skulle gå rakt över hustaket typ. Kort därpå brakade ovädret lös och hujedamej så det blåste, regnade, blixtrade, mullrade och haglade.
Jag var bara glad att jag var inomhus och inte ute på promenad. 

Jag ringde till mamma och skulle fråga henne om hon kommit ihåg att riva ur sladdar och sånt till sin dator men det var ingen som svarade. Jag antog att hon inte vågade göra det men jag blev en smula förvånad när jag plötsligt fick se hur hon kom spatserandes förbi utanför och knatade vidare hem till Hasse. Och när det åskade som värst passade hon på att knata upp till mig och stog och pratade en stund och undrade hur det gick med hennes bullar som stog på jäsning där hemma hos henne..... Hon var så bekymrad över dom och tyckte att nu fick det sluta regna så mycket så hon kunde gå till bilen sin igen och fara hem och ta hand om dom. *skratt*  Hon är ju rolig hon....  På henne lät det som om bullarna stog i ugnen och riskerade att bli vidbrända!



Åskväder i antågande med en ryslig fart.