Kattastrofen

Igår var jag på första utvecklingssamtalet om David på dagis.
Vad hade dom att säga om David då? Hehhe, jaaa.... dom sa väl att det alltid gick en personal på bara David varje dag tex.
Dom hade aldrig varit med om att nån unge var så företagssam och klättrade på allting som han. Det gick inte att lämna honom ensam ens en gång för att torka av nån av dom andra ungarna för då var David och klättrade nånstans.
Och var det nån dörr som var lite öppen så var han snabb på att sticka iväg.
(Låter som om dagispersonalen får mycket motion om dagarna... *hihi*)
Personalen hade väl undrat lite smått hur han var hemma och jag sa att det ser ut som om en orkan har dragit fram hemma när han är i farten. Så det blir inga syskon än på ett bra tag! All tid går åt till att jaga David här hemma.

Sen sa dom väl att han sitter ju inte och leker med bilar snällt på golvet och så där utan han leker med det som han finner intressant just för stunden, samt att han var väldigt uppfinningsrik.
Och så berättade dom om en episod som hänt här för ett tag sen när han fick för sig att han ville leka med snabbtelefonen. (som sitter ganska högt upp på väggen.)
Då hade han gått och hämtat en stol och skjutit iväg den hela vägen bort till den väggen, klättrat upp på stolen och klättrat vidare upp i en barnmatstol och precis när han var på väg att sträcka sig mot snabbtelefonen så fick en i personalen tag i honom.
Och när dom var ute och lekte så verkade han trivas väldigt bra och han gick ofta på upptäcktsfärd och hittade saker som inte ens personalen hade hittat.
Sen var han väldigt så där att han hängde gärna på och lekte med dom äldre barnen när dom var ute och cyklade runt där på gården. Då brukade han kliva upp och ställa sig bakom dom på cykeln och åka snålskjuts med dom och se så viktig och mallig ut. Men när dom sen skulle in och äta lunch så ville han inte följa med in utan slängde sig raklång på marken så personalen skulle bära honom in.
Om det däremot  var nån av dom andra barnen som tog honom i handen så gick det jättebra att gå in.

Vid matbordet så hade dom ju en liten rutin också. *skratt*
David skulle ha mat först för han var ju vrålhungrig och han åt tills att han kände sig nöjd. Och när han var det så började han slänga mat på sin fröken. Då visste hon att nu var han uttråkad. Sen började han sitta och skyffla sin tallrik fram och tillbaks och då var det dags att ta bort den. Sen kastade han mjölkflaskan på henne och då var det dags att ta bort den samt övriga prylar som stog inom räckhåll för honom.
Och då började han riva i bordsduken och leka titt-ut. Då var det dags att skyffla undan honom en bit ifrån bordet tills att alla andra var klar och dom skulle äta frukt. Då fick han komma tillbaks till bordet.

Sen berättade dom att när han gjorde nånting som han inte fick och dom sa ifrån åt honom så brukade han göra en så rolig min. Han såg nästan lite förnärmad och stött ut och bara vände bort huvet och tittade inte på dom. *asg*
Och om han snodde nån leksak av nåt annat barn och dom sa åt honom att ge tillbaks det så blev han skitsur och slängde sig raklång på golvet och skrek och grät. Sånt humör har han! 

Och så berättade dom att nu i Måndags när han skulle sova middag så var det bara han och en till pojk inne i sovsalen. Alla andra var ute i det större rummet och lekte.
Men dörren till sovsalen står alltid på glänt så att dom som sover där inne ska kunna komma ut när dom vaknar själv.
Den andra pojken hade väl vaknat och gått ut och lekt med dom andra och det var väl lite stojigt och stimmigt där ute.
Sen tyckte väl personalen att David hade sovit lite väl länge så dom skulle gå och väcka upp honom tänkte dom. Men när dom kom till sovsalen så var dörren in dit stängd.
Dom blev ju lite förbryllade över det och frågade om det var nåt av dom äldre barnen som hade varit in dit och stängt. Men det hade dom inte varit.
Och när dom öppnade dörren så upptäckte dom att David inte låg på den madrass där dom hade lagt honom från början. Så han hade tydligen vaknat av allt stoj och stim, gått och smällt igen dörren själv och sen gått och lagt sig på en annan plats och somnat om igen. *ASG* En bestämd liten herre....

Sen berättade dom att dom brukar ju stänga uppe på 6:an men det har dom fått sluta med för det gick inte att ha David där. Det är ju en avdelning för barn som är lite äldre så allting är ju placerat på lite lägre nivåer där än på Davids avdelning så han var ju och klättrade och rev i precis allting där.
Så dom fick börja stänga nere på Davids avdelning istället. *skratt*
Det är inte alla föräldrar som har barn som bestämmer vilken avdelning dagiset ska stängas på inte.
Men dom sa att han var ju alltid så glad och snäll och bara man sa hej åt honom så sken han upp som en sol.
Sen fick jag se Davids lilla fotobok om sin tid på dagis. Dom fotograferar saker som dom gör så föräldrarna får se vad som hänt och lite sånt där och sen när dom slutar på dagis så får dom den där fotoboken med sig.
Det var lite kul tyckte jag.